P-O

Vi tog en promenad med stavar in till centrum. Gun-Britt stannade vid ICA för att proviantera, medan jag fortsatte till Margretelund. Jag behöver få klart med att vi kommer in där på onsdag 3 september, när kören Fyrklangen börjar med höstterminens sångövningar. Jag träffade Diakon Ulla Renström,  som lovade att ordna så, att vi kan komma in då. På hemväg gick jag till ICA och då hade G-B fått till så vi hade varsin börda i ryggsäckarna när vi stavade oss hem.
Jag kom på att jag har inte besökt Per-Olov Karlsson på någon månad. Nu tog jag cykeln och åkte till Hortlaxgården, där han bor. P-O är inte densamma som förr. Den fysiska och mentala hälsan, kan man tycka, fördelas lite hur som helst. Det är inte alltid rättvist. Jag har det privilegiet att jag kan notera hur snabbt jag avverkar 7,41 km, som det är till Hortlaxgården och när jag var hemma igen, hade jag hållit samma genomsnittsfart som jag höll i sju mil i söndags, 21,81 km/h. När jag kommit hem och duschat, hade min säng- och hjärtevärmare fixat en kolhydratfattig middag. Ugnsomelett med rökt sidfläsk och grönsaker. Kolla, visst ser det läckert ut?