Hjärt- och Lungsjukas förening i Piteå

Hjärt- och Lungsjukas förening i Piteå, gjorde under fredagen 22 april endagsutflykt till Västerbotten. Resan startade 09:00 med buss från Noliaparkeringen. Vädret var lite ruggigt med snö i luften. Men redan när länsgränsen passerades, hade molnen skingrats. På rastplatsen på väg in till Skellefteå stoppades färden och förmiddagskaffe/te serverades. Efter fikarasten åkte man vidare mot Skråmträsk. Skråmträskskon är ett företag, som sedan 1989 verkat i en ombyggd ladugård. Visionen var att skapa en rejäl lädersko för vardagsbruk. De två första modellerna blev en klassisk lågsko och en halvkänga. Båda modellerna tillverkas fortfarande tillsammans med ett tiotal andra modeller. Fem personer arbetar i företaget.

  

Sattajärvisäcken

Nästa resmål var Varuträsk Vildmarksgruva. 

Där serverades en alldeles fantastisk vildmarkslunch. I den åttkantiga lokalen brann en öppen eld, med svängbara Murikkor, där det stektes både kött, fisk, potatis och grönsaker. Maten fick man lägga på ett björkspån, påminnande om takspån.

Engångsbesticken var tillverkade av samma naturnära material. Efter maten visades en filmad presentation av gruvan.

Grön turmalin, lepodilit
och manganapatit.

En av världen förnämsta mineralsamlingar finns i Varuträsk. Fyndigheten upptäcktes 1932 av Harald Holmgren. När han var ute på jakt, upptäckte han på sin skogsfastighet en Pegmatitgång, som verkade intressant. Efter kontakt med Rönnskärsverken och ett företag, som tillverkade porslin, startade han utvinningen av mineralerna. Till en början använde man sig av den gamla metoden, en handhållen borr och slägga. Under arbetets gång, påträffades en lilafärgad sten, den visade sig vara Lepidolit, som innehåller Litium, som var eftertraktad. Den används till katalysatorer och för att framställa syntetiskt gummi. 1936 övertogs gruvan av Boliden AB och man bröt till 1946, då verksamheten lades ner. Den har varit vattenfylld sedan nedläggningen, fram till 1990-talet. Numera är den länspumpad och i dag skyddad som riksintresse för den vetenskapliga naturvården. Besökarna kan gå ned i gruvan och får då en uppfattning om hur det kunde vara att arbeta där. De olikfärgade mineralerna ger en säregen och intressant bild av berget, nere i den  ca 20 meter djupa gruvan.

Just nu byggs det för fullt på det gamla gruvområdet i Varuträsk. Man räknar med att till sommaren inviga ett aktivitetsområde med fokus på höghöjdsbanor och Ziplines för både unga och äldre.

Dagens tredje besök var Gårdsmejeri i Södra Svedjan, intill Storkågträsket. Per och Johanna Hellström är ett jordbrukarpar, som gör ost av morgonmjölk från sina kor. De började som tjugoåringar på Johannas hemgård i byn Tarsmyran. På gården fanns då 19 kor. För att kunna leva på verksamheten blev det så, att de flyttade med barn och kor till nuvarande gård, där de kunde ha ett 40-tal kor plus rekryteringsdjur. Målsättningen var att producera mjölk av bästa kvalitet för leverans till Norrmejerier. Det gick bra i några år, men världen står inte still och återigen var det dags att ta nya tag. En spännande tid med studieresor och utbildningar följde. 2010 byggdes ett litet gårdsmejeri, inrymt i en gammal lagård i byn. Lagården ser utvändigt ut som förr, men invändigt är den mycket modern och ändamålsenlig.

  

Resenärerna från Piteå fick göra ett besök inne i mejeriet där osten tillverkas och fick information om hur man tänker. Det bjöds även tillfälle att provsmaka och att köpa med sig av läckerheterna.

  

Nu är glada julen slut, slut, slut.

Gun-Britt har under de stunder sömnen svek, kommit fram till att hon ville ha en del jobb utförda. Till dem hörde julgranen, som stått som ett riktmärke under min dokumentering av "Snösmältningen 2016" Nu var det dags och jag drog ut kabeln och gjorde "Multiverktyget" klart för kvistning. Det blev en odramatisk förrättning.
 
Den gick att stuva ned i en tiokilos potatispåse och skall så småningom ingå i kretsloppet genom förbränning.

Den blev ju uppmärksammad i samband med installationen.

 

Så här såg det ut sedan den fått en fot att stå i. 

 

13 april

I dag var det sångövning 10:30, men vi fick ta på oss kördress för att åka och uppträda på Munkberga. När vi skulle börja sångövningen, sade Caroline "Alla som inte fyller år i dag, får ställa sig upp!" Så blev det: Ja, må han leva...
Födelsedagsfirandet började redan i går, då Folke kom körandes med sin El-moppe. Han hade med sig en fin bukett med rosa rosor.
Det är ju en prestation av honom, att först köra in till buketten och köpa blommor och sedan köra hit med dem. Han hade blomsterpaketet mellan benen när han satt och körde. Vid vattenverket kom det en vindil och blåste iväg blomstren. Men som tur var kom det en dam förbi, som hjälpte honom, så han fick tag på blomstren och kunde fortsätta. Det hade nog varit riskabelt för honom att försöka ta upp paketet själv.

I dag serverades den ultimata födelsedags frukosten, bruta med stekt falukorv och lingonsylt.
 I dag på eftermiddagen, kom Conny och ville ha tårta och kaffe. Sedan skulle han iväg och vara sällskap till Liam och Isla, medan Elina var på ett fotbollsföräldramöte. Han fick med sig en rejäl bit av tårtan att bjuda på. Sedan kom Monica. Hon kom direkt från jobbet och fick en bit glutenfri pizza till middag. Vi följde sedan med henne till Norrfjärdens Folkets Hus, där det var "Café Tittin"
 
Där presenterade Caisa Lindqvist sitt examensarbete: En gripande föreläsning om hur det är att växa upp i en missbrukarfamilj. Det var knökfullt i Folkan Norrfjärden. Publiken uppskattade Caaisas framförande och hon fick stående ovationer efteråt.

Smältvatten.

Väckning 05:00. Jag cyklade till Actic för att 06:10 stå på Walkern. Det var ett 30 min pass med Hanna. Gun-Britt ville åka in till sta´n. Hon skulle shoppa och kunde köpa en välsittande rosa kofta och ett halssmycke till den. Jag var till Coop Forum för att köpa Mungbönor, som vi skall grodda. Jag behövde även komplettera i skafferiet. När jag var på väg till bilen, ringde Folke och bjöd oss på lunch. Det passade alldeles utmärkt, då vi ändå var i Piteå. Elina hade ringt och ville komma förbi med barnen. De hade cyklat från Hortlax alla tre. Jag var ute på lekparken med Isla och Liam. Det är ganska vattnigt där, men det bekom inte Isla något att hon trampade omkring med sina gympadojor. Liam däremot, ville inte bli blöt och han stod och väntade på mig, medan jag var hem och bytte till gummistövlar. Då kunde jag lyfta honom upp på klätterställningen.



Det gick att hissa upp smältvatten med skålen som sitter i kättingen och tömma genom röret där man vanligen skall tömma sand.




När vi så kom hem igen, fick jag tvätta Islas fötter och torka dem. Hon fick sedan låna ett par vuxensockar.
Elina åkte hem med cykelkärran och kom sedan tillbaka med bilen. Då kunde barnen åka bil hem. Vilken lycka att få ha dom här några timmar! Senare under kvällen följde jag med Bo till Svensbyn för att hjälpa till att baxa in scootern i förrådet. Säsongen är slut.

Höga drag.

Jag har suttit vid datorn mest hela dagen. Jag tog ju på mig uppdraget som sekreterare vid Rönnens styrelsemöte. Hade med mig Digital Voice Recorder, och har därför suttit med propp i örat och lyssnat mig igenom hela sammanträdet och försökt få till ett trovärdigt protokoll. 18:50 var jag omklädd i Kettle Bell-hallen. Jens ledde ett 55 minuterspass med svingar, knäböj och höga drag, varvade med Burpees. Tja, skönt när det är gjort.