Sjung i min stad.

Lördag 30 november.


Vi var i Acusticum, stora salen på konserten Sjung i min stad. Där bjöds vi på en otrolig musikalisk upplevelse. En kör av medlemmar från Piteå församling och flera lokala körer i Pitebygden. Tre fjärdedelar av Musikgrupppen Storstryk, Stefan Joakim och Krister, alla bördiga från Öjebyn. Marie-Louise Granström mezzosopran från Öjebyn. Hon tjänstgör för närvarande på Kungliga Operan i Stockholm. Markus Wargh, Domkyrkoorganist i Luleå Domkyrka, men ursprungligen från Finland. Han är en av de främsta organisterna i Europa. Dessutom medverkade dansare, som bjöd på flera vackra danser.
Markus Wargh presenterade den unika orgeln genom att framföra et par musikstycken, varav det ena var Improvisation.
 

Marie-Louise Granström framförde två imponerande solon. Det ena ur Simson och Delila, Förförelsesången  och Uverturen ur Carmen "Habaneran".
Susanna Lindmark, sångerska, kompositör och körledare. Hon har skrivit text och musik till konsertens titelmelodi: "Sjung i min stad" som hon framförde tillsammans med Hanna, Elslie och Jack.

Pynt

Fredag 15 november:
Efter Seniorträningen förra fredagen, fick vi ställa upp för fotografering. Ledare den dagen var Linda. Hon hade gjort stationer för cirkelträning. Eftersom vi var så många, hade hon gjort i ordning en station i rummet intill.

 Efter fullgjort pass, var det uppställning för fotografering.

Fredag 22 november var vi i Thai Garden på PUB-afton. Det var SPF SENIORERNA, Häggen och Rönnen som var arrangörer. Enmansorkestern Lelle gav oss tillfälle att dansa! Det har vi inte gjort på troligen tre år. Det var på Hjortnäs brygga vid Dalälven. Men nu blev det av och det var riktigt trevligt.

Lördag 23 november var vi i Öjeby kyrka och upplevde "Julens legender", Föreställning med Sofiakörern, Morgan Stenberg och Mellankören. Innan vi åkte hem, var vi förbi Kyrkstuga 235, för att se hur Monica och Conny pyntat i fönstret till sitt kyrkstugerum. Det har varit Lindströms kyrkstuga, som Marianne hade ärvt efter John och Anna Lindström och nu sålt till Monica och Conny. Den är kvar i släkten...

 

Vitt på marken

Söndag 27 oktober.
Hoppsan!
 Söndag morgon såg det ut så här. Vi tog ändå en promenad med dubbfria skor. Nog gick det bra, men nu ska IceBugsen fram.

Måndag 28 oktober. Väckning 05:00, nu skalll jag promenera till gymet. Onödigt att cykla på det här föret. 06:10 Cross Cardio 30 min med Linda. Jag styrketränade också en halv timme innan jag bastade och gick hem. Då hade solen gått upp och det var en riktigt vacker förvinterdag.
Jag var på Lättakuten med mitt sargade ben. Det var tredja gången sedan jag skrapde upp ett sår på smalbenet. De gjorde jag den 7 oktober och det vill inte ge med sig. Det är inte snyggt, men det här härrör från de tejpbandage som skinnet tydligen inte kan förlika sig med.
 Själva såret syns i mitten av den illröda fyrkanten. Den och loppbetten i periferin är hudreaktioner. Nu skall jag prova med tejpfritt bandage. Så skall jag ha det ett tag. för att se om det ger med sig.
Påeftermiddagen tog vi en dubbad promenad i granskapet. Men solen har ju så bråttom att gå ned nu när vi har normaltid. Gun-Britt bakade en omgång "Dans limpa".
Sedan har jag varit riktigt duktig. Grillen, kompostkvarnen, skottkärran och krattor har åkt upp på vinden. Snösläden, skyffeln och fotskrapan har kommit ner. Så skall jag väl byta gräsklipparen mot snöslungan. Endera dagen skall jag låna släpet och göra den rockaden. Kung Bore! Du skall väl ändå komma ,och då möter du motstånd.

Bamse

Bamse kom till oss fredag vid lunchtid. Han skall vara här över helgen, kanske till söndag afton. första portionen mat fick han av oss i morse.
 Under dagen har han knaprat i sig de bästa bitarna. Då ser det ut såhär.
 Ny tilldelning har han fått på morgonen, men själv har han inte visat sig.
 Men vid 10:30 grävde jag undan lite av det han stängt om sig i den orange kojan och då kom han ut och var riktigt social.

Besök i hallonhäcken

I går söndag började jag att vintra stora hallonhäcken. Jag upptäckte då att jag var under bevakning. En av grannskapets kattor, Den stora grålurviga satt på gång/cykelstigen och tirrade på mig. Efter en stund var den försvunnen, men då såg jag att Kotten var på väg över mämnda stig. Den kom över till mig och satte sig i häcken just framför mina fötter.
 Den lyfte på nosen och  såg mig rakt i ögonen. Jag fattade vinken och gick efter asietten som vi hade satt ut skalade solrosfrön i. Den var tom och även den andra, där vi serverat kokta äppelskkrottar och -skal. Jag fyllde på nya frön och satte fram till kotten i hallonhäcken.
 Jajamän, det blev uppskattat och hen fortsatte sin måltid fast jag rev i buskarna.

det där med kokta skrottar och skal från äpplen beror på att vi hade skalat och klyftat två hinkar äpplen. Äppelklyftorna blev förvällda och frysta. De kan då användas till äppelmos eller äppelkaka / -paj. Kokta skrottar och skal blev efter passering någon slags äppelmos som man kan ha till gröten.
 

Ris.

I dag har jag legat i tandläkarstolen 1½ timme. Tandläkare Camilla Josbrant har gjort avgjutning inför den porslinskrona som skall sättas i gluggen, hon har lagat med  komposit två gånger. På hemvägen därifrån var jag in hos Batterilalgret och köpte 20 st AAA för 49:- Jag aktiverade mit nya OKQ8-kort och jag mindes koden. När jag kom hem, hade Gun-Britt lunchen på bordet. Tack för det! Men efter lunchen började hon ivra för att vi skall vintra våra hallonhäckar. Så blev det för den lilla häcken.
 Det är meningen att köra över rishögen med gräsklipparen. Sen gör de mesta av löven klara för komposten. Riset mal jag i kompoostkvarnenn och lägger även det på komposten. Men det var bara den lilla häcken...

10 år

I går den 24, fyllde Isla tio år. Hon hade önskat sig kanelbullar, som hon skall bjuda på när hon skall ha födelsedagsfest med sina kompisar. I dag hade Gun-Britt planerat bullbak, men först hade vi varit på Seniorträning med Malin.Efter det var det planerat att vi skulle äta lunch. Det var blodpudding på menyn. Vi hade gjort i ordning ungefär halva puddingen. Men så kom Elina förbi. Jag erbjöd henne att dela lunchen med oss och hon sa ja tack. Jamen då var det bara att skära upp återstoden. Så kom Monica också. Hon skulle vara med på bullbaket, men nog ville hon också ha lunch. Hon fick komponera sin egen lunchrätt, som skall vara glutenfri. Gun-Britt hade gjort bulldegen, som stod på jäsnning. Efter maten, kom bakbordet fram och degen blev knådad och kavlad.

Sedan blev det bullar. Vi var bjudna på Islas födelsedagskalas efter 17:00 och åkte till Höglandsnäsvägen 8. Förutom vi två, kom Monica, Erling, Robert, Andreas, Carro, Vidar och Nils. Inklusive värdfamiljen med födelsedagsbarnet Isla, var vi tretton vid fikabordet. Jättegott fikabröd med kaffe/te gjorde att alla fick sin beskärda del. En del småmagar fick nog känna av att det var mycket god förplägnad. Gun-Britts irriterade öga blev urspolat, men vi kanske måste kontakta ögonmottagningen i morgon...

Haveri i hemlighuset.

Jag hade just använt toan och drog i knoppen, men det hände ingenting! Det har inte kommit så sakteliga. Nej, just då var toan trasig. Det gick inte att spola. Jag skruvade av locket och såg att stången som skall lyfta sporventilen hade gått av.

Jag plockade loss hela mekaniken och åkte iväg till IVAB. Där fick jag beskdet att den här toan för vi inte reservdelar till, den är ju över femtio år. Servicemannen  som expedierade såg allvarligt på mig, men gick sedan bort till en låda, där han kom tillbaka med just den dragstång som jag behövde. Den fanns i en skrotlåda.
-Vad kostar stången?
-Ge en hundring till kassan, så är vi kvitt!
-Jamen, då kan  jag använda toan i femtio år till.
Tack IVAB med den hyggliga servicekillen!

Flugsvamp.

I går onsdag, hade jag avtalat tid med Bilhallen 07:00 för service på PZK361. Jag hade ställt väckaren i god tid innan och planerat vad jag skulle komma ihåg, inte minst serviceboken, som jag hade tagit in. Jag gjorde iordning ryggsäcken där jag förvarar remmar som behövs för att förankra cykeln på hållaren. Hjälm, ett par handskar, varselväst och ryggsäcken lade jag in i bilen. När jag kom fram och lossade cykeln och plockade fram det jag skulle ha på mig för hemfärdenn. Då, (Pling!) serviceboken var inte med. Jo, men det går väl bra ändå, om jag har den med när jag hämtar bilen? Jovisst, tag med den då så får du dina stämplar och noteringar i den, svarade tjejen som tog emot i verkstadsreceptionen. Glad i hågen trampade jag hemåt. Nästan hemma träffade jag på den här familjen:

Jag har fotograferat från två håll. Den lilla röda saken, kan jag tycka är en röd flugsvamp, men tvillingarna - är de också flugsvampar?
Fram på förmiddagen fick jag SMS att bilen är klar att hämta. Jag åkte iväg, men när jag gick in för att betala och hämta bilen, kom frågan: Serviceboken? Den ligger innanför ytterdörren hemma, men om jag kommer in med den idag går det väl bra? Jag lastade cykeln och åkte hem efter boken. Nu är den stämplad. Kan flugsvamparna beskyllas för att det blev som det blev?

Benbryte.

Måndag gjorde vi oss klara och kopplade husvagnen. Nu saknades den ena husvagnsnyckeln! Jamen jag hade ju båda på morgonen, nu hade jag bara en. Vi åkte iväg, först till macken, där vi tankade och köpte varsin glass. När glassarna var uppätna, kom vi iväg. Färden gick mot Benbrytaforsen. Monica och Conney hade Elina och Mathias med i bilen och deras cyklar bakpå husvagnen. De skulle cykla hem och hade startat innan vi kom fram. Bo, Adam och Svea kom också dit och det blev en riktigt trevlig samvaro. De skulle tälta och det blev tältresning.
Conny hade varit ut6 på fiskafänge, så det fanns åtta harrar att förbereda för grillen.
 
Det är tryggt att kunna ordna vattenfrågan när det skulle tillverkas glödbädd för harrarna. det finns iordninggjorda eldstäder och det kan knappst vara brott mod eldnningsförbudet att elda på det här sättet. Efter de halstrade harrarna blev det Kubbspel. Efter en god måltid och fysisk aktivitet det skön med ett varmt fotbad. Både Gun-Britt och Bertil förstod att utnyttja den spa-service som erbjöds.
 
Tisdag var hemresedag för oss. Gun-Britt hade planerat hallonplockning på eftermiddagen och så blev det. När vi städade ur, kom husvagnsnyckeln tillrätta. Den låg på baksätet under en pläd.

Hjortron.

Jag hade kommit överens med Arnold, att vi skulle åka ut till våra hjortronmyrar för att kolla hur 2019 årsväxt utfallit. Vi gick en bit på Eliasleden intill Grundsjön. Där hittade vi ungefär hälften av det som skulle utgöra årets skörd. Där observerade vi också att några tallar knäckts av snötyngd. Brottstället låg 3-4 meter upp. man kan tydligt se att det är vit och frisk ved.
   
Vi fortsatte sedan till vårt andra (hemliga) ställe där vi har varit varje år den senaste tiden. Där hittade vi återstoden...
I min analoga dagbok har jag skrivit: En trivsam utomhusvistelse med få mygg, sol och lagom vind.

Hallonhäckar och värme

Onsdag 24 började jag ta mig an upprensning under hallonhäckarna. den frodiga växtkraften gör att det är nödvändigt.
 Det här är den lilla häcken, sedd från skuggsidan, men trots att den är rensad på solsidan, kommer knappt något ljus igenom här. Arbetslusten hade det lite knöligt den där dagen. Men skam den som ger sig! Jag fick telefonsamtal från GRANNGÅRDEN med meddelande att grästrimmern som jag beställde från GRANNGÅRDEN i Rimbo i fredags, fanns nu att hämta här i Piteå. Jag åkte i och hämtade den (1749:- kr). Jag är mycket nöjd över den snabba hanteingen.
19:00 Var jag på ett Intervallpass med Carro 30 min ooch däefter 19:35 45 min. Kettlebell med Jens.
Torsdag 25 gick jag ut och fortsatte med hallonhäckarna och blev faktiskt klar med dem strax efter lunch. Vi åkte till Isla och Liam för att serva dem. Bland annat skulle de vara på fotbollsträning båda två. Men Isla ville hellre vara hemma och "umgås med er". Jag skjutsade Liam hill Hedens IP, men det kkom ingen från hans gäng, så vi åkte hem  igen. Därefter kom det önskemål att vi skulle åka till någon badplats. Det blev så att vi åkte till "Pottan". Barnen badade av hjärtans lust. 

När de hoppat och simmat, var de klara att åka hem. inget tjat om att få fortsätta...
Vi stannade och "Umgicks med dem". När det var läggdags, blevv tänderna borstade och de unga värdarna försvann.
Fredag  26, startade jag gräsklipparen och körde över hallonriset jag rensat ut. De spädaste kvistarna och löven  fick jag i uppsamlaren. Sedan tog jag ned kompostkvarnen från vindan och malde återstoden av stjälkarna till komposten. Nu kan jag känna mig ganska nöjd med båda häckarna och hallonen har börjat mogna.
 Vi lade ut slangen och vattnade på hallon, vin- och krusbär ja, även potatis och salladsplanteringen.
I dag lördag, fick vi besök av Conny och Monica. De bor på Västra Kajen och hade cyklat hit. Nu fic de duscha och Gun-Britt bjöd på nyplockad potatis och sill. Trevligt med besök, tack för det!

Cykeltur i värmen.

Sol och värme men jag trotsade värmen och gav mig iväg. Jag kollade inte exakt men cirka 25^oC och lite vind. Jag startade strax före halv ett och var framme vid gamla Riks 13 vid Karlberg 12:53.

  Jag trampade på förbi Kopparnäs, Tullnäs, Porsnäs  och var framme vid vägskälet till Lakafors 13:24.  Det kändes bra, bara fartvinden som svalkade. Tranuträsk ligger ganska högt cirka 5 km hitom Sjulsmarkskorsningen. Där pågår ett husbygge, som knappast är ett bostadshus. Nyfiken, som jag är, stannade jag och pratade med paret som höll till där. Det skall bli ett dubbelgarage med ena porten högre, kanske lämpligt för någon maskin, traktor eller något liknande. Jag fick även tillfälle att hälsa på deras Collie (tik gissar jag, hon rörde sig drottninglikt). Hon nosade på min nedsträckta hand, sedan fick jag ett slick på min nedsträckta näsa.  

 Efter den pausen fortsatte jag mot Sjulsmark. När man är på backkrönet met utsikt över byn, säger förnuftet, tag det lugnt! Men förnuft ochh känsla går inte hand i hand. Därför visar cykeldatorn, 54,5 km/h som cykelturens maxhastighet. Vid korsvägen var jag 13:58.

 Nu började den sugande stigningen på Jaktbergsvägen. När den var avklarad, var det dags för mellanmål. Vi vägskälet till Brännträskkälen blev det rast.

  Sedan är jag på hemväg, men nog är det en bit kvar...

Det var utför när jag åkte ned mot Holmträsk men sedan blev jag mera känslig för motlut. Innan jag var framme vid väg 374, var jag ganska mör. Det står "Piteå 25" på skylten det betyder 2 mil kvar. Det var att bita ihop och knoga på. I höjd med Hamnviksbadet var jag 16:21, då är det 3 km kvar och mina ben var trötta. 

Resultatet av dagens övning var 63,74 km, som tog 3:29:33, alltså medelfart 18,43 km/h. Man får väl vara nöjd.

Bortförda

I dag fick  vi besök av Monica, Conny, Elina, Mathias, Isla ocoh Liam. Gun-Britt och jag blev iförda ögonbindel och satta i varsin bil. Vi skulle föras till en okänd plats och kunna gissa vart vi skjutsats. Mina försök att memorera vägen gick väl sådär. Men restiden var inte så lång och jag kunde känna igen en del svängar och gupp. När vi släppttes ur bilarna, skulle vi känna oss för. Vi leddes fram till en sten, inte betong utan natursten. På stenen började en trapp  med några steg - kanske fem. Sedan kom vi in i ett timrat hus där det satt ett rejält plattjärn som var låst med ett hänglås. Min gissning var då Kyrkstuga och det visade sig vara rätt. Vi befriades från ögonbindlarna och inbjudna till ett kyrkstugerum. Det är John och Anna Lindströms kyrkstugerum, som deras yngsta dotter Marianne haft i sin ägo, men nu är beredd att sälja till Monica och Conny. I så fall är den tillbaka till familjen som äger hemgården, fast namnet är Öhmans. Det var en fantastisk överraskning, vi blev bjudna på en läcker jordgubbspaj, som Isla gjort. Kaffe/Te och kaka dessutom.

 
Det dukades fram jordgubbspaj                Tvättfat av zinkplåt
                                                                  står på lavoaren.
 
   En genomarbetad bordduk.                    Paradhandduk

 
    Stuga 235

Patron

 

SPF SENIORERNA Rönnens sommarutflykt.

En grupp tillitsfulla pensionärer, som trots förmiddagens regn hade samlats vid Karlberg. Regnet upphörde och man kunde ägna sig åt den avsedda verksamheten. Det började med en tipspromenad runt den märkliga dammen, som patron Hedqvist lät uppföra. Syftet lär ha varit att skapa en vacker vattenspegel på området, men kanske även för att skapa arbetstillfällen. Det sägs att patron var mån om att skapa arbetstillfällen i anslutning till alla sina projekt.  I tipspromenaden skulle deltagarna svara på frågor om Patron Hedqvist. Han föddes 2 februari 1830 i Nygården på Heden i Öjebyn och skulle komma att bli en av de stora industrimännen i pitebygden. Hedqvist övertog efter faderns död tillsammans med kusinen C.A.Markström, Storfors vattensåg i Lillpite. Genom bildandet av AB Storfors kom han att äga ett antal sågverk i bygden.

 Jordbruk var emellertid Hedqvists huvudintresse och utom hemgården Nygård, förvärvade han egendomarna Karlberg och Rosfors samt en del hemman i Lillpite älvdal, Arvidsjaur och Arjeplog. Han var stor nyodlare och föregångsman vad gällde nya odlingsmetoder.

 Hedqvist, som var religiös, lämnade statskyrkan och gick in i separatistförsamlingen i Piteå. För att främja sin tro inrättade han flera separatistskolor i pitebygden.

 I en av tipspromenadens stationer frågades efter patrons släktskap med sin andra hustru. Svaret var att han var, hennes morbror. Det äktenskapet var barnlöst. I sitt första äktenskap med Sofia Rutbäck hade Hedqvist sönerna Emil (disponent) och Arvid (tysk vicekonsul).

 Efter tipspromenaden och en del diskussion om den märklige patron Hedqvist, var det dags för deltagarna i träffen att grilla korv.