söndag 19 augusti 2018

Giron

Gun-Britt hade hittat en annons i tidningen LAND, med titeln "Mötesplats Jukkasjärvi. Det var hembygdsföreningen som tillsammans  med Jukkas IF och Folketshusföreningen svarade för arrangemanget. Vi kom fram till att det skulle vara trevligt att vara på plats. Det som kanske lockade mest var att ICE HOTEL Jukkasjärvi hade guidade visningar av ishotellet. Det  blev ett snabbt beslut, kanske mera känsla än förnuft, men nu blev det så. Jag bokade husvagnsplats på Camp Ripan i Kiruna. Och på fredag 17 augusti startade vi mot Kiruna. Första pausen var på Morjärvs stationsområde. Visserligen fanns det en skylt "Fordonstrafik förbjuden", men laglydig som jag oftast är, trotsade jag ändå förbudet. Därför att jag har ett minne från den stationen, som går 61 år tillbaka i tiden. Jag var inviterad till en tjej som hade sitt hem  nära järnvägsstationen. Såhär ser stationshuset ut i dag.
 Vi fortsatte resan och strax innan vi kom till Vägskälet vid Stenbron, var det dags för lunch. Jag fick tillfälle till en Powernap. Husvagnen gör det möjligt för mig. Efter den rasten hade regnet kommit igång och i de djupa hjulspåren bildades ett vattenfyllt dike. Det blir lite jobbigt att försöka grensla dessa. Så småningom var vi framme och passerade Kirunas nya stadshus med den vackra klockstapeln.
 GPS-en ledsagade oss fram till Camp Ripan. Vid det laget hade regnet upphört och vi fick en fantastiskt vacker sommarkväll i det som en gång var Världens största stad (till ytan). Under rundturen vi gjorde den vackra kvällen fick vi se den här harpalten som åt maskrosblad.
Lördag 18 åkte vi till Jukkasjärvi och Icehotel Jukkasjärvi vi var i god tid för den guidade turen. Tyvärr var guiden utan ljudanläggning och för oss med hörselnedsättning gick vi miste om den muntliga delen av visningen. Men det var ändå intressant och det vi fick se blev ett bestående minne.
 På stranden vid Ishotellet kan man se Kiruna.
 Vår guide berättade om hur man arbetar med ishotellet. Isen måste man ta upp ur Torneälven redan under vårvintern. därför måste man kunna förvara den över sommaren.
 Det kan man göra i den här ladan.
      
Förutom i själva ishotellet, kan man ta emot gäster även i stugor /bungalows. 
 
Som synes, har en del rejäla takfönster för att man skall kunna se på norrsken inifrån stugvärmen.
Efter guidens beskrivning av Hur man hanterar isen och hur man går tillväga med uppbyggandet  av ishotellet och kyrkan fick vi klä på oss varsin isolerande fotsid cape.
     
      
       Trots de isolerande kläderna, blev det lite kyligt för händerna och fötterna. Jag var barfota i sandalerna och där slank det in lite snö mellan foten och sandalen.

 
Den del av ishotellet som är året runt ser ut såhär. Vi åkte framåt i byn och parkerade vid Folkets hus.

Där var det konstutställning, hantverksutställning och försäljning. Vi gick runt och tittade. Ute var det loppis, men behovet är lågt, så vi nöjde oss med en varmkorv med bröd.
Vi promenerade fram till Kyrkan, vars mittersta del härrör från 1607. De två övriga delarna tillkom 1726, då kyrkan byggdes om.
 

Efter denna andliga förplägnad Gick vi över till Nutti Sami Siida. Det är mötesplatsen för de som är intresserade av samisk kultur. I den stora kåtan serveras mat, som har nära anknytning till den samiska mathållningen. Vi beställde halstrad röding med potatis och fick då se hur maten lagades över öppen eld.

På hembygdsområdet underhöll Kiruna Dragspelsklubb med populärmusik från våra jämnårigas tid.
Gun-Britt tar igen sig på brunnslocket vid ladugården
  

Efter alla upplevelser i Jukkasjärvi, var det skönt att åka tillbaka till husvagnen för att koppla av en stund.
Söndag 19 var hemresedag. Vi var på rullning strax efter åtta. När vi kom till rastplatsen vid Stenbron, stannade vi för en fikapaus. Den platsen bär på ett tragiskt minne. Det var här som tjugonioåriga Carolin Stenvall mördades i september 2008.
Den gamla stenbron  är ett intressant byggnadsverk. En valvbro med tre spann över Vassaraälven.

Lunchdags kändes det som just när vi kom till Vippabacken i Överkalix. Det är ett tradafik/rastställe för var och en. Stefan Karlsson driver stället tillsammans med sina döttrar.
  
    
Sista stoppet innan vi var hemma var vid OKQ8-macken i Töre. Det var en garanti för att inte varningslampan för soppatorsk skulle tändas innan vi var hemma. En i familjen är extra känslig för varningen...
Jodå vi kom hem vid fyratiden. Mycket nöjda med helgens aktiviteter.
Rubriken är det samiska namnet på Kiruna.