Fredag 14 mars.
Frukost, sedan åkte vi med hotellbussen till Sorrento busstation, där vi köpte
biljetter t.o.r. Positano €5,60 för oss två. Färden går på MYCKET SLINGRIGA
vägar tvärs över Sorrentohalvön. När vi steg av bussen, skulle vi ta oss ned
till stranden, antingen längs den slingrande vägen/gatan eller via oändliga
trappor mellan husen. Avståndet till stranden var kanske 150 m i horisontalled
och minst lika mycket i vertikalled. Det kändes som tusen trappsteg. Väl nere
åt vi en lunchpizza och strosade en stund på strandpromenaden. Sedan var det
dags att planera återtåget. Skulle vi ta trapporna eller gå längs den
slingrande gatan? Vi gick trapporna tills vi korsade gatan, sedan följde vi den
upp till busshållplatsen. Puh! Så småningom kom bussen och skjutsade oss ända
fram till hotellentrén. Jag gick stigen ner till centrum och köpte vatten och
frukt. Den promenaden var också ganska mycket i vertikalled. Jag gick upp med
bördan på femton minuter, men då var det nödvändigt att duscha. Middag på hotellet, trerätters, först Ravioli
med strimlad skinka. Huvudrätt, Grillad Svärdfisk och sedan dessert, som bestod
av tre val. Jordgubbssorbet, chokladbakelse eller en annan smarrig och kladdig
kaka. Till det skulle en kopp kaffe ha smakat utmärkt, men det serveras kaffe
bara till frukosten. Somnade ovaggad.
Det är lika långt i vertikalled som i horisontalled.
För att komma ner till stranden.
Här har vi närmat oss..
Här är Jozsef Olasz och Gun-Britt nere.
Såhär ser staden Postiano ut, nerifrån.
Det är lika långt i vertikalled som i horisontalled.
För att komma ner till stranden.
Här har vi närmat oss..
Här är Jozsef Olasz och Gun-Britt nere.
Såhär ser staden Postiano ut, nerifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar