Snö. Ja, det är det det är. I dag, medan jag körde snöslungan, tog Gun-Britt min ryggsäck på sig och traskade iväg till CoopKonsum och köpte en laxfilé, som vi skall grava. Den har varit frysen, så det blir fritt fram att äta om ett par dar. Hon påstår att hon kände sig som ett av barnen från Frostmofjället, när hon trampade fram i snöyran.
Det har snöat flitigt ett tag nu och jag har försökt att vara flitig med röjning. Den lilla Clas Ohlsonsnöslungan har fått göra rätt för sig. Den är egentligen ganska duktig, trots sin litenhet.
Men eftersom det har blåst ganska friskt, driver vinden iväg snön som slungan sprutar upp. Man får försöka hålla ner utkastet, men då vallarna har blivit så höga är det lite svårt att rikta utkastet tillräckligt högt. Man får kompromissa lite grand.
I kväll, efter det jag kommit hem från mitt KettleBell-pass, fick vi besök av Monica och Conny och fick faktiskt bjuda dem på pölsan, som vi tillverkat av att mala köttet vi fått som resultat när vi kokat renben. Det var trevligt att få besök sådär. Kom gärna någon fler gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar